Ännu en bra dag. I dag väntade arbete igen, hörde att det var Sörmlandsledsjobb på gång.

Hämtade Sigrid och Mikko plus Sigridmatte och sen åkte vi.

Usch! Jag har hamnat på Sagostigen för det ska jobbas med min korta etapp. Men där bor Hästmonster Billy och han har hundar som favoritföda. Jag försökte förvandla mej till tax och smyga mot skogen.

Sigrid och Mikko de riskerade livet för de tittade efter monstret. Märkligt att de inte begriper hur farlig han är.

Äntligen är vi inne i trygga skogen. Nu blir det tassarna fulla för vi har inte varit här på hela långa vintern. Måste kolla skogen, Sörmlandsleden och massor med annat viktigt.

Men titta där nere smyger minsann Monster Billy runt. Hemska opålitliga monster säkert på jakt efter mej. Tror inte ett ögonblick på matte som påstår att han är en genomsnäll gammal häst som inte skadar nån.

Trevligare med såna här djur. En skogssnigel hade vaknat efter vintern och såna käkar inte hundar.

Nu ska jag visa Mikko alla intressanta saker här och hur jag jobbar på den här etappen.

Vi hann med lite lek. Men detta var allt som blev lek. Sen hade vi tassarna fulla med massor med viktiga hundgöromål.

Mikko föredrog spängerna medan Sigrid ansåg att det var mycket bättre att göra lerinpackningar.

Gick och kollade bäcken. Mycket viktig syssla att hålla ordning på den så vandrande hundar kan dricka och svalka sej.

Sigrid försökte lära Mikko men han är fortfarande ganska misstänksam mot vatten.

Enligt människorna är det underbart när bäckarna porlar så här i skogen. Bryr mej inte anser att det är viktigare att kolla vattenkvaliteten.

Så var jag tvungen att visa Mikko den gamla Vilda grisskallen. Han var mycket intresserad av den. Bra han utvecklar sunda intressen.

Sigrid hon lyckades igen. Skulle ta sej över bäcken men halkade av en sten och rakt ner i vattnet. Sen hamnade hon på fel sida av bäcken och var tvungen att bada igen för att ta sej tillbaka. Fast hon verkade synnerligen obekymrad av doppet.

Jag berättade en massa viktiga saker för både Sigrid och Mikko. De lyssnade mycket uppmärksamt på mej.

Så här jobbar en fyrbent etappledare. Jag städade bort grenar från stigen. Den ska vara framkomlig för hundar.

Hoppsan! Här är det inte framkomligt. En stor gran har trillat rakt över stigen och blockerar effektivt. Alltså jobb för Chefen och motorsågen. Vi kom förbi genom att klättra på stenar vid sidan.

Kollade bäcken på ytterligare ett ställe. Den var i samma perfekta skicka där och vattnet är utsökt gott.

Sen lämnade vi leden för nu skulle vi kolla om det fötts några Stenmurklor. Tog vägen över ett eländigt tråkhygge.

Jo det hade fötts en massa små valpar. Jag tränade och Mikko fick prova att markera. Han skötte det ypperligt bra.

Sigridmatte letade också och lyckades hitta. Men den märkliga människan ville inte alls ha ost som belöning. Hon vet inte vad hon missar.

Fina är dom, och det kommer massor. Bra då kan vi jobba mycket och matte säjer att när det är mycket Stenmurklor på våren då blir det ett bra svampår.

Mikko han har lärt sej att det är väldigt bra att sätta framtassarna på fallna träd nr man ska få bra uppsikt. Här hade han span på vad jag gjorde.

Gick vidare och kollade massor. Tillbaka på Sörmlandsleden hittade matte ytterligare ett jobb till Chefen och motorsågen. Jag kollade det som var Sigges favoritspagrop i den skogen. Har aldrig sett så mycket vatten i den som idag.

Mikko han fick träna mer på att markera Stenmurkla. Jo jag och Sigrid gjorde det också. Skönt att kunna jobba ordentligt igen.

Jaha nästa träd som tröttnat och blockerar. Fast detta blockerar mer för människor. Vi hundar hoppar enkelt över det

Detta är en gammal mumie sen i höstas. Då var det en Biskopsmössa, alltså en svamp men ingen matsvamp.

Hörru kan vi få ost, vi har faktiskt luktat på den där gamla mumiesvampen. Jo vi fick.

Bara för att jag råkade somna en stund i mossan började matte prata om att nu ska det nog bli ett par lugna dagar. Nåt om att jag haft extremt mycket senaste tiden. Vadå, det är jätteskönt att sova i skogen.

Nästan tillbaka vid Sagostigen och jag hade stenkoll. För nånstans där nere ska den hundätande Billy befinna sej. Såg honom långt bort så jag smög till bilen.

Åkte hem, lämnade Sigrid och Mikko.

Hemma så har jag mest slappat. Behöver samla krafter för det kanske blir nåt mer skoj i morgon.