Blev ytterligare en sån där superbra dag.

När det var dags för skogen så användes Pelle för nu skulle vi åka nånstans. Hämtade Sigrid som hade både Mikko och sin matte med sej.

Bra, vi har hamnat vid Bombmurkelskogen, den brukar alltid innebära en massa trevliga saker.

Började med att leka en del. Jag och Sigrid hade på känn att vi nog inte skulle ha tid med så väldigt mycket lek sen.

Mikko hade massor att undersöka. Han är inte van vid det liv som jag och Sigrid lever med ständigt olika skogar och en massa saker att göra hela tiden.

Men nu ska vi jobba som svamphundar. Här växer de där fridlysta och sällsynta Bombmurklorna. Lika bra att visa Mikko vad vi kan.

Ja ni ser ju. Detta är en Bombmurkla och bredvid är min nos. Bombhundsjobb på hög nivå detta.

Matte kan aldrig nånsin låta bli att låta andra hundar prova detta med svampsök. Mikko fick lukta och han fattade snabbt att om han gjorde det kom den eftertraktade osttuben fram.

Sigridmatte hjälpte till att räkna alla Bombmurklor. Matte håller reda på antalet eftersom hon rapporterar dom på nån sida sen.

Visst är de fina Bombmurklorna? Ser nästan ut som chokladbakelser enligt matte. Bryr mej inte bara jag får lön för jobbet så är det strunt samma hur svamparna ser ut.

Här har jag jobbat igen. Trevligt detta att svamphundsjobbet verkar komma igång på allvar nu.

Sigrid är lika duktig hon. Jobbade bra med svampsöket.

Lika bra att kolla mera. För sen vi var här för några veckor sen så har det faktiskt fötts flera.

Jodå Sigridmatte lyckades hitta med hjälp av Sigrid och Mikko. Förra gången fanns det 26 stycken i dag var de 47.

Som sagt Mikko kan nog bli en duktig svamphund om han får vara i skogen och träna. Han gillade verkligen detta med svamp och få belöning.

Sen skulle vi göra nåt annat. Bara det att jag fick träna på att markera mitt fullkomligt onödiga koppel. Det hade matte lyckats tappa., kunde ha legat kvar där i skogen om jag fått bestämma.

Jaha så blev vi fångar alla tre och matte försvann och var borta ganska länge. Hon kom tillbaka och jag och Sigrid var fullt inställda på att genast gå och kolla det hon hade gjort.

Nähä, vi skulle tillbaka en bit i skogen. Visade sej att det var fikadags. Jag och Mikko berättade för Sigridmatte att vi faktiskt var väldigt fikasugna.

Här har vi slitit hårt som Bombhundar och med en massa annat. Vi borde ha fått minst varsin bulle, men icke. Vi fick minsann leta bullsmulor! Dags att ringa hundombudsmannen.

Nu så är det dags. Jag och Sigrid vi drog som avlöningar, för matte hade skvätt blod och sånt är bland det roligaste vi vet.

Mikko han har aldrig spårat, men fattade snabbt att följa bloddoften. Han är så otroligt duktig.

Jo han hittade fram till slutet av sitt spår som var kortare och enklare än det jag och Sigrid hade. Fanns korv där till honom.

När jag var klar med mitt så gick jag och kollade Mikkos spår. Men kom inte över hans korv för den hade han gjort slut på.

Mikko han tyckte att det var så otroligt skoj med spår att han fortsatte leta. Trodde säkert att det fanns fler.

Sigrid kollade också hans spår. Vi tänkte att eftersom han aldrig gjort detta så kanske han missat nåt. Men Mikko är en smart hund så det fanns inget kvar till oss.

Kopplade av med lite gemensam pinnlek. Visst vi var trötta efter allt jobb med Bombmurklorna och spåren men lek är alltid skoj.

Jag hade mycket roligt med en pinne en stund, men sen tog tröttheten överhanden.

Slut för idag vi ska till bilen. Men vem kan motstå utsökt gott lervatten? Inte vi i alla fall.

När jag kom hem så somnade jag gott. Antar att Mikko var medvetslös hemma hos Sigrid. Han är inte alls van vid såna här dagar med en massa skoj saker.

I morgon så händer det visst nåt annat trevligt och sen väntar några dagar i ovisshet.