Blev en alldeles perfekt dag det här.

När det var dags för långrundan så hamnade jag i bilen och sen hämtade jag Sigrid och hennes matte. Nu skulle det kollas om en väg var framkomlig, matte trodde nämligen att den skulle fungera.

Turen var med oss. Det gick att köra in på vägen och inga problem att parkera bilen heller. Här har vi faktiskt inte varit sen stenåldern eller om det var förra våren. Alltså massor att göra med att kolla allt.

Hälge modell jättelik vandrar runt i den skogen. Han hade lämnat såna här spår på många ställen.

Sigrid hade premiär utan täcke och inte nog med det. Hon fick minsann prova att vara på fria tassar.

Gissa om hon njöt av att slippa täcket och inte var det en massa nosen i backen och försök att dra på otillåtna saker.

Vi sprang massor tillsammans. Hormon häxan har försvunnit och Sigrid är sitt gamla vanliga jag igen. Alltså hade vi massor att ta igen plus att kolla allt spännande i skogen.

Här var det spännande. Nån hade lämnat väldigt intressanta dofter. Matte tittade efter spår, men några såna fanns inte tyvärr.

Sigrid hon sprang och sprang. Men kom klockrent varje gång nån av människorna kallade, alltså precis som det ska vara.

Där framme är Murkelsjön. Då när vi var här på stenåldern så var det minsann badsäsong, men knappast idag.

Vi sprang på isen istället. Murkelsjön har perfekt is att springa runt på.

Sigrid hon var så lycklig,så lycklig. Fria tassar och av med täcket, det blev en ny hund av henne.

Äsch, Sigrid hon kan minsann springa obehindrat på skaren, men jag trampar igenom hela tiden. Hade alltså rejäla problem att hinna ifatt henne.

Besökte en liten ö, den har jag bara sett från land tidigare. Passade på att gödsla den. Tror små öar mår bra av gödsel, kanske växer de och blir större då.

Sigrid hon rullade i snön och verkligen njöt av att inte ha täcket som är i vägen. Hon är egentligen fullkomligt obekymrad om det, men det märks en otrolig skillnad när hon slipper det.

Fortsatte en bit efter vägen, fanns hur mycket som helst att undersöka. I den här skogen kan man gå riktigt långa rundor men det får bli när snöeländet är borta och det ä dags för skogsfika.

Sigrid hon fortsatte att ta igen allt hon missar under Hormonhäxperioden. Leka Bergsget var en av sysselsättningarna.

Jag spanade av skogen ordentligt på många ställen. Det gäller att ha stenkoll på allt.

Sigrid återupptog hobbyn gräva också. Fast jag begriper inte vad som är så viktigt med de där groparna.

Vi är på väg tillbaka mot bilen, men det gäller att passa på att leka innan vi blir fångar. Sigrid har varit totalt ointresserad av sånt, men nu var hon sitt gamla vanliga jag igen.

Äsch! Eländiga snö, nu höll jag på att fastna igen. Må den försvinna snabbt så jag kommer fram överallt. Har massor att göra i skogarna.

Slut på det roliga, dags att bli koppelfångar då vi är nära både stora vägen och bilen.

Skjutsade hem Sigrid och åkte hem till mej. Jag somnade gott efter den superbra rundan. Tar bra på skallen att kolla allt och på kroppen av allt onödigt snöpulsande.

Matte fick nåt mail med kompletterande frågor för den där forskningen som vi deltar i. Tydligen har de kommit fram till en del nytt om oss hundar och våra människor. Senare i vår då får vi veta vad Per Jensen och hans team kommit fram till. Jag och matte får våra personliga och hundliga resultat också.