I dag så skulle jag och Sigrid få åka till skogen med Vithajssjön. Där har vi inte varit sen Vikingatiden eller i alla fall inte på många månader. Lät väldigt bra för matte sa att vägen in brukar vara plogad. Såg fram emot en massa spännande.

Men…………...snöeländet ställer till det. Visst var vägen plogad, men det fanns ingenstans att ställa bilen. Bara stora snödrivor. Tänker inte berätta vad matte sa. Bara att vända och hitta nån annanstans att gå. Matte hade nån idé om Gröna männens skog men så såg hon deras bilar, alltså ställdes det också in.

Så där vi har hamnat i Hålan och är äntligen utsläppta ur bilen. Vi var här för ett tag sen men det hade säkert hänt saker sen dess.

Jodå, det fanns massor med trevliga dofter överallt. Är så bra att vara två så vi kan diskutera dom tillsammans. Matte fattar ju ingenting om såna viktiga saker.

Jaha här bor våran Chef, en viktigt kunskap för oss som fyrbenta etappledare på Sörmlandsleden. Doftade spännande efter hans hund, men vi träffade varken Chefen eller hunden.

Gick vidare, var tvungna att vara koppelfångar för det var en massa människor ute och så såg vi några hundar som inte fick hälsa på oss.

Sist vi var här då forsade det massor med vatten. Men det hade frusit nu, dags att det tinar igen.

Samma sak med bäcken den var också stulen av isen.

Så där ÄNTLIGEN kan vi vara på fria tassar. Mycket trevligare att kunna röra oss som vi vill.

Ja du kallade. Är det så att du tänker ge oss ost eller nåt annat gott?

Det var den friheten det. Kom mer människor, mötte ett par hundar till som inte fick hälsa på oss. Märkliga hundar i den där Hålan. Vi är vana att hälsa och umgås. En Schäfer blev insläpad i skogen när dess människa såg oss. Vadå, vi är snälla finns ingen anledning att gömma sej för oss.

Bra med tjock is. Matte bestämde att vi kunde gå över sjön för att slippa människor och asociala hundar.

Vi sprang långt och mycket på isen. Alltid skoj att få prova en ny sjö att springa på.

Så fanns det massor med spännande att undersöka också. Hade jag och Sigrid fått bestämma så hade vi inventerat hela sjön.

Det var djup snö ute på sjön så Sigrid fick kämpa ibland. Men hon är så vältränad att det bekom inte henne.

På land igen så hittade jag bord vid skärmskyddet. Såna måste provas och det var ett bra godisbord.

Sigrid hon samlar på snöbollar under sitt täcke. Fast hon och matte har väldigt skilda åsikter om dom ska vara kvar eller inte.

Detta är ungefär ett kilo snöbollar som matte befriat Sigrid från. Den damen som nästan fryser ihjäl om det kommer tre droppar regn blir suuuuuur när hon inte får behålla alla snöbollar. Kan inte vara skönt att släpa runt på lera kilo snö, men det bekommer henne inte.

Blev fångar igen, den här gången ar ursäkten att förra gången vi var här så drog vi långt på bort på ett otillåtet äventyr.

Denna underbara barmark. Hittade lite runt en gran, Tänk alla ljuvliga dofter som kommer fram. Så här borde det vara överallt nu. Då skulle vi kunna åka till alla våra bra skogar också. När det blir sån överallt kommer vi att ha tassarna fulla med att kolla alla skogar.

Jag tror att detta är Kung Bore som ligger och flinar belåtet. Han borde begripa att han antingen ska somna och sova djupt nu eller packa och flytta till Norra ishavet eller annat lämpligt ställe.

Den här vägen verkar spännande. Matte lovade att den kan vi ta vid nåt annat tillfälle om vi är i Hålan. Tydligen vet matte massor med vägar där också.

Det är inte alltid enkelt att vara liten. Sigrid hade vissa bekymmer att nå de bra dofterna fast självklart så löste hon det.

Jaha där står Pelle Peugeot och det är dags att åka hem igen. Tiden går alltid alldeles för fort när jag och Sigrid har skoj.

Lämnade hem Sigrid till sej och jag åkte hem till mej och käkade lite innan jag somnade. Tar på krafterna att undersöka alla dofter och allt annat spännande när vi är på ställen vi besöker sällan.

Gick på eftermiddagsrunda. Först var det en vanligt tråkrunda men sen blev den bra.

Jag hittade nämligen Sigrid som rastade sin matte. Vi blev lika lyckliga båda två, det var flera timmar sen sist. Alldeles för lång skilsmässa. Men säj den lycka som varar, självklart skulle vi åt olika håll. Men i morgon är en ny dag och nåt skoj hittar vi säkert på.