I dag var det jobb som hundliga assistenter som väntade mej och Sigrid.

Hamnade i bilen, hämtade Sigrid och hennes matte som skulle göra nåt på sitt jobb. Lämnade Sigridmatte, hämtade mattes mamma, passade bil på ett tråkställe, hämtade Sigridmatte och passade bil på ytterligare två tråkställen. Det är ett slit att vara hundliga assistenter.

Äntligen efter att ha jobbat som bilpassare i flera månader så är vi utsläppta. Nu är det bråttom eftersom vi vet vart vi ska.

Men se till att släppa in oss då!

Snälla har du köttbullar? Du förstår att vi får aldrig varken mat eller godis hemma och vi är så hungriga.

Jo mattes mamma förstod oss så vi fick köttbullar. Var verkligen på tiden.

Ni fikar och jag VET att det finns mer köttbullar. Kan du tänka dej att ge din svältande hund?

Sigrid visade hela registret med konster som hon kan. Allt för att få mer köttbullar.

Så här ser en extremt köttbullesugen Sigrid ut. Ögonen håller på att tränga ut ur skallen. Troligen beroende på den långvariga svälten hon varit utsatt för.

Vet ni hur gott det är med köttbullar? Finns få saker som slår det. Gäller verkligen att njuta vid de få tillfällen som såna serveras. Funderar på att önska mej några kilo när jag fyller år så kan jag och Sigrid ha fest sen.

Sen när människorna pratat tråk i en massa evigheter så var det dags att åka hem.

Men vi behövde röra på oss ett tag så vi blev skjutsade till sjön. Nu ska vi göra nåt skoj ett tag.

Tänkte att vi skulle leka men Sigrid förvandlades till en Pitbull och försökte som vanligt slita strupen av mej. I dag var dessutom både mina öron och läppar i farozonen. Men jag har lärt mej att parera attackerna.

Så där en vända ut på sjön. Bäst att passa på för isen lär nog inte leva så väldigt länge till med tur.

Jag hittade en pinne som jag hade väldigt skoj med. Men när jag lekt klart med den så käkade jag upp barken. Bark är nyttigt har jag hört och med matbristen hemma så får man vara glad för det lilla.

Vi sprang mycket på isen och långt också. Blev en hel del lek med.

Hittade en pinne igen när vi närmade oss land. Den var också jätteskoj, men den här gången lät jag barken vara.

Den här stackars båten är alldeles fastfrusen. Undrar om den kommer att sjunka när isen dör?

Jag och Sigrid använde den som ligger på land. Den brukar ge godis och det gjorde den idag också.

Sigrid hon fortsatte springa på isen. Här brukar hon normalt vara koppelfånge för att inte ge sej ut, men nu är det tillåtet.

Sen blev vi koppelfångar för det hände nåt vid bryggorna och det skulle vi inte bry oss om eller försöka ge hjälpande tassar.

Nån rensade bort is vid badstegen för de där människorna som vinterbadar ska tydligen bada idag. Tror att jag och Sigrid kunde ha bidragit med en del om vi varit på fria tassar.

Detta är en väldigt förolämpad Sigrid. Hon anser att när hon åker bil så ska hon sitta i sin bur. Människorna hade idéer om att eftersom hon bara skulle åka en liten bit hem till sej så kunde hon sitta på golvet framför sin matte. Sigrid hade som synes helt andra åsikter men dom togs det ingen hänsyn till.

Hörde att om det låter bli att vräka ner en massa snö i morgon så ska vi minsann få åka till den där skogen som vi inte besökt sen stenåldern.