I går kväll så lärde jag mej vad VAM (Vård Av Matte) innebär. Ett evigt gnällande, snorande, feberfrossa

och jag vet inte allt vad som var fel. Fick en mycket tidigare kvällsrunda än normalt och sen placerade sej

vraket i sängen och somnade. Elva timmar senare, alltså vid sju i morse återkom hon till verkligheten men

fortfarande i skick som febrigt vrak. Insåg att detta skulle bli en eländig tråkdag eftersom det fortfarande

gnälldes om det mesta plus dåligt samvete för mej. Nu klarade jag faktiskt av den extremt långa natten

utan problem, hade det varit nåt akut hade jag väckt vraket.

Har släpat ut vraket och hämtat Sigrid. Hörde nåt om att i dag får ni roa varandra nåt om att inte orka

aktivera oss. Människor är klena.

Gick till sjön och började med att leka en del.

Sen tog vraket fram två bollar och hade idéer om at vi kanske skulle vilja roa oss med dom.

Jag tog ett par vändor med min boll, mest för att hålla vraket på gott humör.

Sigrid var totalt ointresserad av bollarna, varken hennes eller min dög idag.

Kollade av en del intressanta dofter i brist på bättre sysselsättningar. Hade passerat en och annan hund.

Sigrid ska nog bli arkeolog eller nåt för hon grävde och grävde efter nåt okänt vid strandkanten.

Hörru Sigrid tänker du käka upp all ost? Tänkte att jag också skulle kunna få en eller annan slick.

Uttråkad är bara förnamnet. VAM är pest för vraket satt och glodde och påstod att hon var tvungen att vila.

Vad då gå till sjön kräver normalt ingen vila men nu var det tydligen nödvändigt.

Dagens positiva upplevelse, badsäsongen närmar sej. För nu håller isen på och dör i strandkanten.

Kollade så Sigrid inte var på fjortishumöret. Nädå hon kom snällt när matte ropade.

Släpade med oss vraket till Ekorrskogen, kanske skulle det finnas nåt skoj här.

Ja jag vill ha ost fast jag bara har framtassarna på stammen. Hade liksom halkat ner, men jag fick ost.

Sigrid har vissa fördelar av att vara liten, där jag halkade av där kunde hon stå utan problem.

Nä Ekorrskogen verkar alldeles övergiven. Spanade och spanade men såg ingenting intressant.

Fast det växte ost på en trädstam. Numer är det kliniskt rent där. Vi är världsbäst på att städa bort ost.

Jaha hur länge ska jag sitta här och glo då? Matte satte sej på en bänk med den usla ursäkten måste vila lite.

Satte mej bredvid vraket och inväntade bättre tider.

Jaha ett träd hade tröttnat på livet sen vi passerade här senast. Men det gick att ta sej förbi det eftersom

vraket vägrade klättra.

Blev koppelfångar eftersom det helt plötsligt var en fullkomligt onödig skridskobana. Dags att de försvinner

överallt nu.

Snälla ni kan väl komma ner och umgås med mej och Sigrid. Vi är dötrist och släpar runt på det mänskliga 

vraket som bara gnäller.

Den som tittar noga kan se en Ekorre i trädet men de var fyra stycken. Skogen levde verkligen upp till sitt

namn idag. Men inte ville de umgås inte.

Både jag och Sigrid försökte hypnotisera ner dom men det hjälpte inte. Varför är Ekorrar så asocila? De såg

ut att ha skoj i trädet då kunde de väl ha kommit och lekt med två uttråkade hundar.

Mer tråk. Passa Tråkapoteket medan matte köpte nåt ointressant.

Gick hem med Sigrid. Blev ordentligt tvättad av hennes katt som tydligen är kär i mej. Ja, ja är väl bäst att

låta honom hållas fast jag egentligen föredrar att tvätta katter.

Vraket har fått nån medicin från Långtbortistan som ska vara effektiv mot förkylningar. Faktiskt så har redan

effekt märkts. Hon gnäller mycket mindre, febern är borta och snorande avtar. Kanske kan hoppas på en

mer normal dag i morgon