Idag bestämde matte att vi skulle åka till nån skog och förhoppningsvis hitta vägar som inte

är skridskobanor.

Hamande i skogen med Murkelsjön. Var länge sen sist, och då skulle jag visa Murkelsjön för Sigrid och Atli

men det gick inget bra för det var timmerbilar överallt i skogen. Men nu verkade det vara lugnt och stillsamt 

alltså precis som det ska vara.

Inte speciellt mycket is på vägen och låst bom så nu skulle jag nog kunna visa Sigrid sjön. Jag har faktiskt

bara varit vid den en enda gång för flera månader sen.

Träna, träna, träna på inkallningen. Sigrid var så duktig och kom omgående när matte kallade fast hon 

egentligen hade massor att kolla.

Sigrid får minsann små bitar av prinskorv när hon är duktig. Alltså bestämde jag mej för att jag också behövde

träna på inkallning. Enligt matte behöver jag det inte alls för jag är exemplarisk men jag fick belöning.

Så blev det skridskobana på vägen. Vi blev tillsagda att gå försiktigt och inte tänka tanken att börja leka

eller nåt sånt.

Vi "råkade" visst ha kottar i öronen, men matte hotade med koppel och kort långlina. När det är så här

äckligt halt kan vi skada oss rejält.

Vägen blev bättre men då struntade vi i lek eftersom vi hade en massa annat att kolla.

Sigrid är så oskyldig så oskyldig. Nä då inte tänkte hon leka storviltjägare inte. Hökögon matte såg vad hon

planerade och Sigrid försökte få det till att hon bara hade tänkt hoppa upp på stenen när matte sa nåt.

  Borde väl duga med en liten sten också eller? Jo jag fick belöning jag med nån rättvisa ska det väl finnas.

Vi fortsatte, den där spårlinan är bra för den kan släpa efter Sigrid men är så lång att det är enkelt för matte

att sätta foten på den om och när Storviltjägaren vaknar.

Och där trodde Sigrid att hon skulle nåt. Bara det att hon lyckades sätta fast sej själv riktigt ordentligt.

Många varv runt granarna blev det och matte fick hjälpa henne loss.

Jaha här har Räv gått och lämnat sina spår mitt på vägen. Vi nosade igenom högen ordentligt.

Jo du förstår Sigrid att detta är Murkelsjön och sist jag var här gick det väldigt bra att bada. men det var

då det. Idag var det bara is överallt.

Inte fick vi vara på isen heller, enligt matte är de synnerligen opålitliga så vi skulle hålla oss på land.

Storhetsvansinnet drabbade Sigrid hon kämpade och kämpade för att få bort den där björkbiten. Men den

sitter rejält fast i isen så hon fick ge upp.

Nu förstår du ska vi kolla sjön från ett annat ställe. Något hade lämnat sina dofter där så vi kollade noga.

Lite märkligt är det på den där udden för några har ställt ett par bord och massor med stolar där. Matte tror 

att de är de som fiskar i Murkelsjön.

Om man hittar en bänk så ska den självklart provas. Vi har efter noggranna undersökningar kommit fram till

att alla bänkprovningar ger godis.

Is bara is så långt mina ögon ser och det innefattar hela Murkelsjön.

Hon med den välkända fiskfobin hoppade några meter eftersom detta enligt henne är en Vithaj som lurar

under isen och bara väntar på att sluka henne. jag och Sigrid vi såg bara is vi.

Utom här då, för på en del ställen håller den på och lossnar från land. Kanske blir isfritt snart.

Fast Murkelsjön är fin med sina yttepytte öar.

Gick en sväng till på vägen och Sigrid skötte alla inkallningar exemplariskt.

Fast här vaknade Pitbullen. Hon tänkte som vanligt försöka slita strupen av mej.

Jag är väl inte sämre än att jag kan bita huvudet av en Pitbull. Egentligen så hade vi alldeles väldigt skoj.

Titta vatten! Perfekt eftersom jag var törtig. Kallt och gott var det.

Jaha medan jag drack vatten så trodde Sigrid att hon skulle nåt. Gick inte bra, matte fick gå dit och ta

loss henne igen. 

Enligt matte så behöver jag en ny header här så jag fick posera, Jag är som alltid till min fördel.

Om Sigrid hade planerat nåt? Nä vem kan tro det? Var ju bara hoppa upp på stenen att hon nyss var på väg

nån annanstans var nog en ren synvilla.

Tänk vad vi får slita för godiset. Inte var det enkelt att hitta alla små korvsnuttar som var väl gömda i

allt gammalt gräs. Men perfekt att få använda både nos och skalle ordentlig och vi hittade som vanligt

varenda liten smula.

Förra gången vi var här så gick vi faktiskt en bit på den här vägen också. Det hade jag och Sigrid planerat att

göra nu också. Men tråkmatte påstod att det får bli en annan gång vi hade varit ute länge och det var dags

att gå till bilen.

Jaha slut på det roliga för idag nu väntar bilen en bit bakom kurvan och sen ska vi till våra tråkhemma.

Har mest haft tråkigt resten av dagen eftersom matte hållit på med tråk. Inte en endaste öppen affär

hittade jag på eftermiddagsrundan. Är nog väldigt synd om mej.