wilmablogghund

Alla inlägg under december 2016

Av Wilma Border collie - 23 december 2016 17:33

Idag var det dags för sista dagen med min lilla flock. Atli flyttar hem till sin Orginalmatte i Skåne

och Sigrid ska åka bort ihop med sin matte. 

Så ringde Sigridmatte i morse och berättade att Sigrid var dålig i magen så godisförbud råder. Sigrid

har en ovana att tugga på allt hon hittr och det är inte alltid så bra grejer.

 

Flocken är samlad och vi ska gå nånstans och roa oss.

 

Titta här jag hinner knappt kissa färdigt innan Atli är där och ska kolla min fläck.

 

Sen gäller det högt benflyt medan han nosar på fläcken och sen ska den döljas genom att han kissar över den

ordentligt. Hanar har märkliga intressen.

 

Gick in i en liten skogsdunge. Kollade viktiga hundnyheter, men det hade inte hänt så mycket sen sist.

 

Atli och Sigrid trodde att det fanns nåt spännande bakom de här grindarna. Enligt matte var det en himla tur 

att de inte kom på att de hade kunnat krypa under. Kunde ha blivit "intressant" med hundar på låst område.

 

Atli var inte på humör idag. Flera gånger så stannade han och hade ingen större lust att hänga på. Som här

han har gått i strejk och verkar inte ha lust med nåt.

 

Hörru Sigrid vad pysslar du med? Bäst att kolla så hon inte försökte käka en massa olämpliga saker. Ingen

fara hon hade bara hittat smaskigt gräs och sånt är okej att käka.

 

Matte gjorde sjuttiotolv misslyckade försök att få en snygg bild på oss tre tillsammans. Här ser jag och Atli

okej ut men Sigrid vill inte riktigt vara med.

 

Här fanns det minsann en massa köttbullebitar sist. Vi letade och letade men hittade inte minsta smula.

Trodde faktiskt att de återkom på samma ställen.

 

Sigrid var så desperat att hon till och med gav sej i väg en bit och letade och försökte med tricket att stå

på fallet träd för att få nåt. Hjälpte inte, fanns fortfarande inget godis. Jag vet precis hur det är att vara

hungrig och godissugen men inte få nånting. Samma sak drabbade mej när jag var risig i magen.

 

Kom till en väg som var skridskobana så vi hamnade i koppel. Jag och Sigrid för att inte busa runt och göra oss

illa om vi halkade. Atli för att han inte hade nån lust att gå här.

 

Fast när vi kom in i skogen igen så kunde vi vara på fria tassar. Hade gått andra hundar här, men vi mötte

inga.

 

Nästa väg som också var skridskobana. Fast vi slapp koppel för det var bara en liten liten bit som det var så

här isigt.

 

Jag och Sigrid hade i alla fall en massa skoj. Gällde att leka mycket nu eftersom vi inte får chansen på

en hel tråkig vecka sen.

 

Hörru Atli kom igen nu, Du brukar minsann aldrig tacka nej till en massa skoj. Är du sur för att du ska flytta

hem igen och missar mej och Sigrid? Fick inget vettigt svar av honom.

 

Titta han kan! Springa fort tillsammans med mej och Sigrid hade han i alla fall lust med. Alltid skoj med

såna här riktiga race.

 

He he he. Där ligger Atli och rullar sej i en gammal snöhög. Jag är så oskyldig så oskyldig och planerar

absolut ingenting. Nädå bara luktar på nåt intressant.

 

Ha, ha nu fick jag dej allt!!!! Blev faktiskt fart på Atli en liten stund efter mitt överraskningsmoment.

 

Lekte lite mer medan vi passerade genom sista skogsdungen. För sen skulle vi fastna i koppel.

 

Mattes sista försök att få till en gruppbild på oss. Behöver inte prata så mycket om alla där nån tittar bort,

nån blundar eller ser helt galen ut.

 

Dags att gå hem och slut på det roliga. Lämnade Atli och Sigrid. Önskade Atli att allt blir bra hemma hos

Orginalmatte och att han hittar skoj kompisar där. Önskade båda God jul och Gott nytt år. Nu tar det till

nästa år innan jag och Sigrid träffas igen. Korkade mänskliga påfund detta, vi kommer ju att missa massor med

skoj och känna oss som världens ensammaste hundar.

 

Eftermiddagsrunda och jag har gått till Pryl 7an för att önska God jul. Lönade sej för jag blev bjuden på godis.

 

Råkade stoppa nosen i en kartong och hittade en massa bollar. Valde ut en som jag gillade, hade tur för matte

köpte den faktiskt till mej. Får väl roa mej med den nu mina ensamma dagar.

GOD JUL till er alla!!!! Hoppas ni får många julklappar och

en massa gott käk.

Jag bloggar som vanligt i morgon.





Av Wilma Border collie - 22 december 2016 17:50

I dag blev vi inte skjutsade nånstans, matte hade inge id+eer om bra skog så vi kunde hålla

oss i hemmaskogen.

 

På väg mot nånstans men det ser spännande ut långt där borta.

 

Valparna var ute och rastade sina mattar. Självklart så gick vi och sa hej till dom.

 

Den där Rick han håller på och utvecklas till en kleptoman av samma kaliber som Leya. Hade jag inte suttit

fast i kopplet hade jag tagit min pinne och dragit. Men nära gator där många köra alldeles för fort så gäller 

koppel. Har sett nog av hur valparna rusar framför bilar.

 

Historien den upprepar sej. Vi ska vidare och Inez har inte ett dugg lust att hänga med de andra hon vill

följa med oss. Tog sin lilla tid innan hon var där hon skulle.

 

Så vi är på fria tassar och kan göra vad vi vill. Lekte mycket, gäller att passa på nu för nu närmar sej den där 

hemska ensamma veckan och Atli flyttar hem till Skåne.

 

I den där konstgjorda snön hade vi massor med skoj. Jagade varandra upp och ner och lurpassade bakom

snöhögar. Väldigt skoj lek.

 

Bestämde att vi skulle kolla om det var badsäsong, var det inte, fanns bara is.

 

Matte hade idéer om en gruppbild på oss. Jodå jag och Sigrid hoppade snällt upp på stenen med Atli var

bara uppe och vände. Vi fick i alla fall godis och Atli fick han också han var ju uppe även om han inte stannade

kvar.

 

Titta där då. Inez kom rusande, de var tydligen på väg hem och vi hade knappt påbörjat våran runda.

 

En bra snöhög, jag kanske kan knuffa ner valparna. De kan ju inte min och Sigrids roliga lek. Gick sådär.

 

Rick skulle sitta för att få godis men Sigrid hon gjorde allt för att komma över hans godisbitar. Såg att hon

lyckades.

 

Vad ska man ha godis till när det går lika bra att försöka bita huvudet av en springer spanielvalp? Nu blev det

aldrig så illa utan vi lekte allihopa en stund.

 

Så kan man kasta valpar i backen också. Ser ni hur intresserad Atli är? Kunskap som han kan behöva ta med

sej till det där Skåne.

 

Så hittade vi Ossy också. Presenterade honom för Sigrid och Atli som inte träffat honom.

 

Atli han är då inte blyg för han hängde mycket på Ossy. Bra att mina kompisar blir kompisar med varandra.

 

Nästan alla på samma bild. Bara Sigrid som saknas hon är när men alldeles utanför bilden. Trevligt hade vi.

 

Vi ska vidare och som vanligt tänker Inez hänga med oss. Men hon gav upp efter en stund, en ganska lång stund.

 

Jaha ni vad ska vi hitta på nu då? Lite mer skoj behöver vi allt ha. Kollade en massa dofter och busade en hel

del.

 

Matte tog en massa bilder på såna här Gullkrös, det är en svamp men inte ätlig. Fast den är vacker när den

lyser alldeles knallgul.

 

Bravo Atli! Han har verkligen lärt sej detta med att flyga över trädstammar nu. Jag och Sigrid körde också

några vändor.

 

Nu fick jag beröm, mängder med beröm. Titta noga mellan mitt huvud och trädstammen jag har hittat

svamp.

 

Ett helt gäng med stora fina Ostronmusslingar. Den här arten har jag verkligen lärt mej nu och matte blev så 

glad när jag alldeles själv hittade dom på ett nytt ställe.

 

Jodå Sigrid hon luktade på dom och fick mängder med beröm av matte. Får hon hållas så kommer hon att

bli en mycket duktig svamphund.

 

Titta här. Hon sprang till trädet med Vinterskivlingar och satte sej bredvid dom. Självklart så blev det en

massa godis och beröm.

 

Dom har växt sen jag passerade senast, några dagar till med milt väder så kommer det att gå att plocka dom.

Förövrigt så var jag också framme och markerade, vet att det lönar sej.

 

Det roliga håller på och tar slut vi har varit ute ganska länge och det är dags att gå hem med Atli och Sigrid.

I morgon blir det sista dagen med dom, allra sista med Atli och utan Sigrid i en vecka.

Synd om mej


Av Wilma Border collie - 21 december 2016 17:43

I dag så skulle jag visa Sigrid och Atli en skog där de inte varit. Åkte och hämtade dom och enligt

matte var inte Atli lika hysterisk idag, han visst nog att han skulle få hänga med.

Så åkte vi mot skogen.

 

Matte sa en hel del när hon såg detta. En timmerbil som höll på med nåt precis där min bil skulle stå.

Slutade med att matte gick och pratade med föraren för att kolla om vi ens skulle kunna vara i den här skogen.

Jo det kunde vi med vissa restrektioner, eftersom det inte finns nån annan vettig skog nära så skulle vi

i alla fall vara här.

 

Utsläppta från bilen och jag anser att vi borde gå. Hade planerat att visa Murkelsjön för Sigrid och Atli.

 

Kom ingenstans. Hur kul är det att titta på min bil och en timmerbil? Inte alls kan jag meddela.

 

ÄNTLIGEN efter att ha väntat i flera månader, enligt matte 5-10 minuter max så passerade de lastade bilarna

och den tomma åkte. Vägarna i skogen är så smala att det kan vara svårt att komma åt sidan när de där

stora bilarna kommer.

 

Inte fick vi vara på fria tassar heller för här var vägen skridskobana och matte visste inte om det skulle

komma timmerbilar från andra hållet.

 

Om man går till vänster i den här vägkorsningen så kommer man till Murkelsjön och andra bra ställen, Jag

har bara varit där en gång men då var det trevligt. Men nu fick vi inte gå däråt eftersom välinformerade

matte visste att det kunde komma timmerbilar där också.

Tog den andra vägen (som jag inte gått) för timmerbilen skulle köra långt och vi borde hinna en bit.

Fortfarande kopplade ifall det skulle komma fler bilar.

Då hände det, matte hade TRE koppel i handen men helt plötsligt var Atli flera meter framför oss! Han hade

lycktas krypa ur halsbandet. Men han har ju blivit fantastiskt duktig på inkallning och ännu bättre han

brydde sej inte när matte satte på honom halsbandet igen. Självklart fick han mängder med beröm

eftersom han var så otroligt duktig.

 

Så där inne i skogen och på fria tassar precis som det ska vara. Ny skog för oss alla tre (matte har självklart

drällt runt här förut) så vi hade massor att kolla.

 

Visst är de söta mina kompisar där de sitter på stenen och förväntar sej godis, Självklart fick de sånt, det

lönar sej att hoppa upp på såna.

 

Och här kommer skogens spökhundar rusande, eller så var det så mörkt att blixten hoppade igång.

 

Sen blev jag anfallen av en Border collieätande Pitbull eller om det är jag och Atli som busar. Jag överlevde

i alla fall anfallet.

 

Jaha ni vad ska vi hitta på nu då? Bestämde oss för att undersöka skogen mera.

 

Tog oss över vägen till Murkelsjön utan att det kom nån timmerbil och kollade skogen där. Kanske att det

skulle kunna finnas skoj saker här.

 

Vi hittade en stor sten och klättrade upp alla tre, matte trodde att vi skulle posera snyggt. Skulle vi inte,

vi behövde godis och försökte se ut som om svältdöden var nära. Bara Sigrid som ser normal ut.

 

Tjoho! Nu har jag hittat nåt och måste bara visa Sigrid och Atli mitt fynd.

 

Jag hade hittat en gammal Hälgeskalle och Atli han har nog aldrig sett en sån för att kollade länge och noga

på den.

 

Lyckades komma till Murkelsjön men matte med hökblicken såg hur vi tänkte prova isen så vi fick inte alls

vara kvar i sjökanten. Får väl ta med mej Sigrid i vår när isen har dött så vi kan bada.

 

Lekte en massa i skogen också. Hade väldigt skoj.

 

Nästa fynd, var faktiskt en bra skog här också.

 

En till gammal Hälgeskalle. Alltså vandrar det runt minst två huvudlösa Hälge i den skogen.

Drog runt ett tag till, kollade en massa viktiga hundsaker och lekte en del.

 

Jaha fångade och ute på skridskobanevägen, alltså den som går till Murkelsjön. Matte hörde nåt och drog iväg

oss en liten bit och så av vägen där det gick.

 

Timmerbilar är STORA och vägen är väldigt smal. Förstår varför matte inte ville gå på vägen och riskera

möte där det inte går att komma av den.

 

Och där borta kommer nästa bil från vägen vi gick på först och där Atli var på fria tassar, Dessutom hade vi

hört bilar medan vi var i skogen.

Enligt matte så är det troligen lugnare på ett otrevligt köpcentrum än i den här skogen. Gick till bilen och

när matte höll på och lastade in oss kom nästa timmerbil.

Åkte hem, lämnade Sigrid och Atli och hemma igen skulle matte bota huvudvärken hon fått i skogen. Skogen

ska vara tyst och lugn och inte full med bilar.

 

Eftermiddag och jag har tagit mej in på Pryl 7an. I dag fick jag rester av Elisabets lunch, mycket godare än

pepparkaka.

 

Sen kom Anna och titta. Jag får en julklapp av henne!!!!

 

Fick öppna den idag fast det inte är julafton. Fick ett grisöra och en påsa godis. TACK snälla Anna!!

 

Så blev jag bjuden på alldeles nygjorda köttbullar också. Utsökt goda var dom.

Matte gick och hämtade ett paket i affären.

 

Nu ska hon plugga och sen väntar nya uppgifter för mej. Använda nos och huvud det är viktigt för oss hundar.

Alltså ska jag prova detta under vintern.

 

Så här står det på baksidan av den. Inte för att jag ska tävla utan mer som ännu en vettig sysselsättning.

Får se vad jag ska lära mej att söka efter för dofter.



Av Wilma Border collie - 20 december 2016 17:46

I dag har det varit ordning i tillvaron igen. 

När det var dags för långrunda så gick jag till Sigrid. Enligt matte så borde Atli ha filmats, han höll på att

krypa ur pälsen i iver över att inte bli bortglömd idag. Kastade sej på matte och pep och nästan ylade tills han var försedd med koppel och täcke.

 

Nu ska vi gå och hitta på en del skoj, fortfarande okänt vad.

 

Träffade Inez som var ute och rastade sin husse, men vi skulle åt olika håll.

 

Så nu är vi på fria tassar och kan roa oss. Nå vad tycker ni att vi ska göra? Gäller att lägga upp en plan

så vi kan roa oss maximalt.


 

Vi ägnade mycket tid åt våra skoj jaktlekar. Hade väldigt roligt.

 

Snön har nästan helt försvunnit bara en del lämningar kvar vid sjön. Vore trevligt om isen försvann på

sjön också så vi kom åt vattnet igen.

  

Bestämde oss för att vi skulle ta den här vägen. Matte var riktigt väluppfostrad och följde oss snällt.

 

Perfekt på spårvägen var det varken snö eller is kvar. Ni ser väl hur fint Sigrid och Atli följer mej?

 

Jo jag står på berget och då borde jag få godis eller? Fick godis.

 

Sigrid är smart så hon gjorde samma sak och självklart så lönade det sej. Tränade med Atli och han fattade 

och fick godis men de bilderna blev bara sudd.

 

Jag och Sigrid har ju lekt den där skoj "Hunden på täppan" leken en del. Sekunden efter att bilden tog så

knuffade hon ner Atli. Stackarn han har inte varit med och lekt den.

 

Ute på ängen var det en massa snö men det hindrar inte mina planer. Jag bara väntar på rätt tillfälle

sen så....................

 

Ha! Jag lyckades överfalla Atli som inte lärt sej att vara lika vaksam som Sigrid. Väldigt rolig lek detta.

 

Drog vidare in i hasselskogen i jakt på nåt skoj. Räv hade i alla fall lämnat en massa dofter åt oss.

 

Träffade en ganska förskräckt Björktickegubbe. Undrar om han fryser stackarn alldeles utan kläder.

 

Träning i höga hopp pågår. Sigrid är superduktig numer och verkligen flyger fram över träden.

 

Atli han kan han också. Hur många suddiga bilder matte tog och hur mycket vi fick hoppa över olika träd

det är en helt annan sak. Hur som helst hade vi skoj.

 

Vid Dunkvägen var det vinter igen, inte hittade vi nåt spännande heller.

 

Fast här var det bra. Helt plötsligt fanns det en massa godis på marken. Vi hittade allt och fick dessutom

mer energi till alla viktiga hundsaker.

 

Jo här nere borde det kanske finnas spännande saker men enligt matte så hade vi inte där att göra. Får väl

ta detta nån annan dag då.

 

Den här gula skylten den är livsfarlig och käkar hundar som heter Sigrid. I alla fall om ni frågar Sigrid hon

morrade från klospetsarna åt den. Att hon sett den hur många gånger som helst det har hon glömt.

 

Dags att gå hem med Sigrid och Atli igen. Snyggt koppeltrassel har vi ordnat. tog sin lilla tid för matte att

reda ut det.

Lämnade hem Sigrid och Atli och trodde att jag skulle hem. Skulle jag inte utan jag hamnde i bil.

 

Perfekt, jag blev skjutsad till allra bästa Grisöronaffär. Nu ska det handlas.

 

Träffade mina grannar där. Kanske var de också på jakt efter julklappar.

Såg att matte höll på och smusslade med en massa. Tror det kanske kan bli julklapp till mej.

 

Kollade in en massa annat och var med och valde ut ett par grejer. Sen var det dags att åka hem.

 

Med posten så kom detta. En bra bricka med mitt namn och mattes telefonnummer. Sitter numer i mitt

halsband. Nu har jag inte planerat att slarva bort henne men är bra om det skulle hända.

 

Är ute på eftermiddagsrunda. Trodde att jag skulle få Frolic men den hade jag tydligen ätit upp. Fick

pepparkaka istället. Vet inte riktigt vad jag anser om det.

I morgon ska jag nog visa Sigrid och Atli en skog som de inte besökt.


Av Wilma Border collie - 19 december 2016 17:39

I morse fick jag höra att nu var det minsann måndag och dags för Sigrid, verkligen på tiden.

Började genast planera för allr skoj som hon jag och Atli skulle hitta på.

 Vadå bilen? Jag har minsann sett att du har lagt saker i den som innebär Eskilstuna. Jag tänker GÅ och 

hämta Sigrid och Atli. Kände mej lurad eftersom jag var övertygad om att matte skulle glömma mina kompisar.

Fast när jag väl var i bilen så åkte faktiskt matte till Sigrid.

Men hon kom ut med bara henne. Stackars Atli fick inte hänga med idag och matte säjer att det var länge

sen hon såg en hund se så fruktansvärt ledsen ut. Så klart han ville hänga med oss och inte följa med sin

matte till hennes jobb.

Åkte till Eskilstuna istället för nån skoj skog.

 

Jaså vi ska passa bilen. Och i hur många månader tänker du vara borta då?  Troligen hinner vi dö av svält

eller nåt sånt.

 

Inte för att matte hade ett dugg lust att besöka det här stället, nödvändigt ont enligt henne. Men eftersom

vi var där tidigt så var det till mattes stora glädje tämligen folktomt. Hon var tillbaka ganska snabbt.

 

Tillfälligt stopp hos min kompis Ann Marie. Både jag och Sigrid blev utsläppta så vi kunde umgås ordentligt.

På stolen bakom Ann Marie ligger det ett avlångt paket. Det är en julklapp till mej! Tänk att jag får sån av

min kompis. Men öppna det har jag inte fått göra, på julafton ska jag ägna mej åt sånt enligt matte.

 

Titta! Nästa som jag känner, Patrick som förut jobbade i Pinn/blomsteraffären här, Nu jobbar han tydligen

extra i en sån affär i Eskilstuna. Umgicks med honom också. Sen skulle vi vidare.

 

Aha vägen till mattes mamma. Bäst att kolla så inte andra hundar har hittat vägen till VÅRA köttbullar. Det

hade passerat många men inte in i porten som tur var.

 

Vi behöver köttbullar! Sigrid hon hade så bråttom att hon inte ens hann bli av med sitt täcke ordentligt.

 

Sen tyckte Sigrid att hon kunde sitta på en stol och fika. Kan bero på att köttbullarna låg på bordet.  Matte

snodde stolen för henne.

 

Jo vi VET att det finns köttbullar kvar som vi behöver nu! Fick flera och lyssnade på människornas tråkprat.

Sen var det dags att åka igen.

 

Äntligen skogen. Matte hade den goda smaken att stanna vid Huggormsskogen så vi skulle få en skogsrunda.

Välbehövligt och vi har inte lekt med varandra på många evigheter eller i alla fall inte sen i fredags.

 

Kollade av en del inne i skogen men vi hittade inget spännade.

 

Massor med skoj bus blev det också. Gäller att passa på när vi har chansen.

 

Vi trodde att vi hade hittat vatten men sån tur hade vi inte. Var bara onödig is överallt, dags att den

försvinner. Kollade en massa andra viktiga hundsaker men hittade inget värt att rapportera om.

 

Lika bra att leka mera. Vi hade väldigt skoj hela tiden.

 

Så händer det att vi faktiskt planerar för vad vi ska hitta på. Kräver djupa samtal oss hundar emellan om

vad vi ska göra och hur det ska utföras.

 

Så gäller det att få sista ordet också. Fast vi är alldeles tyst för ett människoöra, huvudsaken är att vi

förstår varandra.

 

Vi hade beslutat att vi skulle gå den här vägen också men matte vägrade. Hon påstod att vi hade varit borta

i många timmar och att det var dags att åka hem.

 

Bäst att ta ett sista lekryck för det trevliga närmar sej slutet.

 

Jaha fast i kopplen eftersom vi är nära stora vägen. Bara att gå till bilen och åka hem då.

Skjutsade hem Sigrid. Hennes matte var hemma då och Atli han hade varit riktigt riktigt ledsen över att inte

få hänga med så han hade jobbat hårt med att sprida ut sopor. Dessutom så berättade matte nåt sällsynt

korkat när hon kom tillbaka till bilen. Sigrid ska åka bort i nästa vecka, fullkomligt onödigt enligt mej.

Vem ska jag umgås med då och hur ska Sigrid klara sej utan mej? Dumma mänskliga påhitt!!!!

 

Hemma så visade det sej att matte fått present av sin mamma. Nu ska det drickas kaffe i svampmugg.

Mycket passande motiv och den är väldigt fin.

 

Så hade hon fått en blomma av Ann Marie också. Men jag har inte fått öppna mitt paket inte, hundlivet kan

vara bra orättvist.

I morgon då ska jag roa mej med både Sigrid och Atli, får se vilken skog vi ska hemsöka då.



Av Wilma Border collie - 18 december 2016 17:43

I dag har det varit födelsedagskalas här, återkommer till det när jag berätta om min dag.

Först skulle jag få åka till en skog, lät trevligt men så kom matte på att det är söndag och troligen

jägare ute så det blev inget åka. Korkat att åka och sen kanske inte kunna vara i skogen.

 

Kollade Ostronmusslingarna på stubben. Alldeles djupfrysta fortfarande men jag fick beröm när jag nosade

på dom.

 

Matte hade hittat en boll som jag fick testa. Jo den var skoj en liten stund men matte insåg varför den bara

legat bortglömd. Bollen är jättetung och slog mej på nosen några gånger.


 

Testade att använda tyget som snuttefilt. Nä ingen av mina bättre idéer. Strunade i tråkbollen och bestämde

mej för att göra annat.

 

Kolla bryggor är en viktig hundsysselsättning. Enligt matte hade jag inte ut på bryggorna att göra för de

var rejält isiga. Fast matte kom också ut.

 

Jaha människorna har börjat vinterbada igen för nu var det öppet vid badstegen. Jag fick inte ens tänka tanken

på vinterbad eller besök på isen.

 

Tänk om de där köttbullebitarna som tillhör mej kunde finnas på lätta ställen. Nädå nu fick jag nästan

gräva fram dom under en gammal trädstam. Mattes usla förklaring var att det var en bra nosövning.

 

Sprang fort och mycket över de vita vidderna eller om det nu är den konstgjorda snön vid skidbacken. Spelar

ingen roll jag klär lika bra i vitt som alla andra färger.

 

Klättrade upp i timmertraven och studerade omgivningarna. Hade väldigt bra utsikt men såg inget

spännande. Hade inte varit fel att upptäcka nån kompis eller så.

 

Fortfarande ingen hemma i stugan och Ekorre han satt högt upp i trädet och var som vanligt asocial.

 

Det doftar och jo det fanns köttbullar här. Märkligt att de kan dyka upp på de mest otroliga ställen. 

Hittade alla och det var tur att jag gjorde.

 

Men titta nu ser det ut att bli riktigt trevligt för jag har span på en kompis.

 

Hej Ossy du vill leka med mej va?

 

Så klart han ville det, vi började med att jaga varandra massor. Jätteskoj.

 

Så körde vi några brottningsmatcher också.

 

Ja jag vet att jag är snygg. Men när Ossy både föll som en fura och tappade huvudet kändes det lite överdrivet.

 

Har ni sett det hemska tvåhövade hundmonstret? Förekommer endast sällsynt i Malmköping.

 

Bäst att visa vilka vackra vita tänder jag har också. Ossy blev inte ett dugg rädd utan vi fortsatte ha jätteskoj

länge. Jagade varandra och brottades.

 

Vi är verkligen snygga tillsammans. Fast egentligen var vi ute efter godis. Tänk matte gav oss köttbullar

utan att vi behövde anstränga oss.

 

Jaha och där går Ossy iväg. Alltså slut på allt skoj för idag. Men det kommer fler tillfällen när vi kan ha så

här skoj igen.

 

Gick vidare utan att det hände nåt av värde. För övrigt var det dags att gå hem eftersom jag hade saker

att göra där.

 

Träffade Rick som var ute och rastade sin husse. Umgicks en stund med honom.

 

I dag för ett år sedan såg det ut sä här hos mina kompisar i Halland. Lilla Kleptoman Leya var en alldeles

nyfödd kattvalp.

Alltså fylller hon ett år idag och skulle firas. Alla katterna har fått extra gott käk, jo jag fick jag också och det

var väldigt gott.

 

Leya älskar stickisar och gör vad som helst för att komma över dom.

 

Som sagt det är tur att hon inte tänker satsa på en karriär som fotomodell. Finns ytterst få bilder där hon ser

normal ut.

 

Jag bidrog till presenterna och tyckte att hon kunde få en av mina kycklingpinnar. Kleptomanen älskar ju

att stjäla såna. Var inte speciellt intressant när hon fick den. Men sen ett par timmar senare när hon trodde

att hon stal den då var den minsann god.

Verkar som om det är lönsant att fylla år här, jag får ju vänta några månader innan det är min tur.

Av Wilma Border collie - 17 december 2016 17:46

När jag skulle ut på min långrunda så var jag helt inställd på att gå och hämta Sigrid och Atli.

Nä sa matte det är lördag så de ska vara hemma. Lördagar är inga bra dagar.

Passerade Heden ingen jag känner ute.

 

Nåt skoj i den här skogsdungen då? Nä inte en nån asocial ekorre fanns det.

 

Vägen över campingen var nästan skridskobana så jag fick inte vara på fria tassar. Säkerhetsskäl både för

eventuella bilar plus att jag kan göra mej illa om jag halkar.

 

Aha min Sörmlandsledsetapp. Trevligt för det var ett tag sen jag gick här. Måste ha koll på det som jag ska

sköta.

 

Endast Rådjur hade vandrat där. Inga hundar och inga människor, enligt matte så är det väldigt få som är

ute och vandrar på vintern. Märkligt går ju precis lika bra att vistas i skogen då.

 

Just ja mina skogsagilityhinder är ju bortsågade. Jag som funderade på att flygträna.

 

Titta det finns vatten!!! Var verkligen på tiden, måste komma ihåg att ta med mej Sigrid hit innan isen

lägger beslag på det igen.

 

Hoppsan! Det är bara ett par månader sen matte klippte massor med sly och grenar här. Nu har snön ställt till 

det så massor hänger över stigen där vandrande hundar ska gå. Fast matte säjer att det är mycket möjligt att

träden reser sej igen när snö och is smälter.

 

Vet ni vad detta är? Det är en Vilda grisstig och det fanns väldigt färska spår plus att till och med matte med

den usla nosen kände Vilda grisstanken. Hamnade i koppel en stund av säkerhetsskäl ifall nån gris på dåligt

humör låg och tryckte i närheten.

 

Nån storm hade gjort slut på ett litet träd och självklart ett med markering. Vi ska visst måla en del i alla fall

när det blir vår så det är ingen större katastrof.

 

Fast just nu är våren fastfrusen. Den gröna knoppen är alldeles inbäddad i is.

 

Jo jag tänkte att om jag hoppar upp på stenen sätter mej bredvid markeringsstolpen så borde jag väl få

nåt gott. Lönade sej för jag fick en bit köttbulle.

 

Fortfarande inget vatten vid de här spängerna. Har hört talas om att det ska kunna vara väldigt bra här.

Matte tittade mest på spängerna som behöver lite åtgärder.

 

Just ja, här ska man ju leta efter nåt. Matte blev grymt imponerad när jag gick iväg hit med nosen i backen.

Här är ett av alla ställen som Sigge hittade med den sällsynta och fridlysta Bombmurklan. Jag har aldrig

sett nån sån men matte har ju kollat här ett par gånger. Med tur så kan jag lära mej dom när det blir vår.

 

Sen började prövningarna. På stenen ligger det köttbullar som jag ska ha och jag måste upp. Går inget bra.

 

Jädra sten! Jag SKA upp och ha tag på de där köttbullarna. Varför kan hon inte bara ge mej dom?

 

Titta det går framåt. Att matte påstod att detta var bra träning och att jag skulle fixa det lyssnade jag inte på.

Det är slitsamt att vara köttbullesugen hund.

 

Uppe och alla bitar utom en är redan slukade. Finns inte minsta smula kvar på den där stenen. Jag föredrar

faktiskt enklare stenar, men den som tittar på den första bilden ser att jag totalt missade den enkla vägen

upp på vänstersidan. Den hittade jag när jag skulle gå ner.

 

Jo jag sitter faktiskt på en sten även om den är väldigt liten. Skulle jag möjligen.........? Fick faktiskt en

bit till.

 

Här hade Vilda grisen roat sej igen. Fast den verkade inte vara i närheten.

 

Vad då koppel och gå bland alla hus hem? Jag tänkte att vi kunde ta vägen i skogskanten också. En annan

dag sa matte.

 

Äsch, dessa isiga gator. Höll mej ute i snön istället. Fick höra att jag är klok som undviker isen.

 

Hm, här bor ett par av mina bästa människorvänner och jag brukar minsann få godis av dom. Men det var

alldeles övergivet så jag fick inget godis. Fick veta ett par timmar senare att och jag knackat på så hade

det visst varit nån hemma. Måste komma ihåg det nästa gång jag passerar.

 

Och där sitter Rottis Helga och passar ett helt gathörn. Jag är lite rädd för henne för hon har sagt en del

fula ord till mej.

 

Hallå Pryl 7an ÖPPNA dörren!!! Jag ser minsann att det är öppet och jag vill in till er. Blev insläppt och fick

mina godisbitar.

Gick hem och ägnade mej åt kattskötsel.

På eftermiddagsrundan så handlade matte present. I morgon är det nämligen nån som fyller år här och ska

få present. Nä inte jag, jag får vänta några månader utan en av mina katter.



Av Wilma Border collie - 16 december 2016 17:27

Enligt matte har hon upplevt bättre början på dagen, till och med mycket bättre.

Efter min morgonrunda höll hon på med nåt och jag lekte med Balder och Leya. Då kom BRAKET matte trodde

att golvet rasat ner till grannen och själv var hon på gång genom taket.

Balder eller Leya hade hoppat upp på bokhyllan under våran lek, bara det att..................

 

Alla hyllorna ihop med nåt ton böcker hamnade på golvet! Tydligen så orsakade dunsen när katten landade

detta. Om det finns många svampböcker i högen? Jo en eller annan är det nog-

   

Leya hon inspekterade noga vad som egentligen hade hänt. Matte uppfann en massa nya ord och var väldigt

glad för att ingen av oss blivit skadad.

Efter att ha studerat förödelsen och insett att den inte skulle springa bort så bestämde hon att vi skulle

hämta Sigrid och Atli. Katterna blev uppmande att städa under vår frånvaro.

 

Så där nu ska vi gå och göra nånting alldeles okänt vad. Matte hade av nån märklig anledning huvudvärk

efter kat(t)astrofen.

 

Träffade valparna på Heden. Inte är det enkelt att busa när man sitter fast i koppel inte. Men matte vägrar

släppa oss nära hala gator. Räckte att se hur valparna rusade över gatan och orsakade bilkö. Rena undret att

det inte blev nån olycka.

 

Så på säker mark så vi fick vara på fria tassar. Hittade en pinne som var perfekt att reta de andra med.

 

Och hur gick detta till? Helt plötsligt så fanns MIN pinne i munnen på Rick. Måste lära mej att hålla hårdare

i mina tillhörigheter.

 

Snökanonerna har jobbat så vi klättrade upp på en rejäl driva och studerade utsikten. Fanns inget spännande

att se så vi fortsatte.

 

Drogs om pinnar ett par gånger men jag såg till att vinna.

 

Och historien upprepar sej. Valparna skulle gå sin vanliga runda och vi skulle längre och pyssla med annat.

Men ni ser väl hur Inez försöker smyga med oss istället? Blev några vändor innan hon var fångad av sin matte.

 

Här var det minsann spännande. Här har nån gått som inte brukar vara i den här skogen. Mycket intressant

och Sigrid fick inte alls ha kalas.

 

Detta är lämningar efter Hälge. Han brukar inte vara här och Sigrid ska enligt matte inte alls käka såna kulor.

 

Tänkte ta den vanliga sti´gen men matte hade andra planer. Det gäller ju att variera rundorna och här gick

vi för bara några dagar sedan.

 

Lekte en del och pysslade med en massa andra viktiga hundsaker. Typ spännade dofter, lite godissök och

en del annat. Sigrid hittade inte ett endaste spöke idag.

 

På en del ställen är det fortfarande djup snö. Atli hade lite bekymmer med att ta sej fram.

 

Bakom granarna ligger kyrkogården och där hade vi inte att göra enligt tråkmatte. Finns inget som intresserar

hundar där.

 

Blev fångar ett tag för vi var nära en stor väg. Nog för att vi alla tre är superduktiga på inkallning men matte

tar inga risker.

 

Så där nu är vi på fria tassar igen. Ingen risk för bilar och vi kan göra vad vi vill.

 

Titta noga på vad Sigrid gör. Hon är så otroligt smart. Jag har markerat de där Vinterskivlingarna ett par gånger

och det har Sigrid sett, Nu gick hon fram och nosade på dom och förväntade sej godis och beröm. Hon fick

massor av båda delarna. Så tror människor att småhundar de behöver ingen hjärngympa och kan ingenting.

De kan och behöver precis lika mycket som vi stora hundar.

Kan ju meddela att jag också fick beröm och godis för jag markerade dom jag också. Fortsätter det så här 

kommer Sigrid att bli en duktig svamphund när nästa säsong kommer.

 

Funderade på att styrketräna med ett litet träd. Men det var alldeles fastfruset så det får jag ta tag i vid

nåt annat tillfälle när det tinat.

Gick vidare hittade ett godisträd vilket matte glömde att ta bild på. Men Atli var väldigt duktig på att

rensa det.

Äsch då, detta innebär att det är dags att lämna hem Sigrid och Atli till sej och jag ska hem till mej.

 

Om katterna hade städat? Nä knappast Leya låg  bredvid en hög med böcker som matte hade tagit upp innan

vi gick ut. Resten var kvar på golvet.

Hörde fler konsliga ord, nu om diverse "pluppar" som hyllorna ska ligga på och som var borta. Efter en del

letande är nästan alla hittade.

 

Numer råder bokförbud i den där hyllan. I stället får ett par hyllor ha lite av Sigges minnessaker.

Böckerna de ska få bo i en annan bokhylla.

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Omröstning

Nu har jag bloggat i 1 år. Tycker ni att jag ska fortsätta?
 Ja fortsätt
 Nej tråkiga byracka du skulle aldrig börjat
 Gör som du vill, jag tänker inte läsa här igen

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< December 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards