wilmablogghund

Alla inlägg den 10 november 2016

Av Wilma Border collie - 10 november 2016 17:48

Matte har anat ett par dagar att nåt var på gång med Kattvalps Leya. Jodå i morse så började det.

Jag kom in från min morgonrunda och innanför dörren att hon och lurpassade på mej. Uppförde sej

mycket, mycket märkligt, körde upp ändan mot min nos, kråmade sej och kurrade jag begrep ingenting.

Provade att tvätta henne på huvudet men då blev hon ännu knäppare och började åla runt på golvet.

Som tur var så somnade hon efter ett tag så jag fick vara i fred och fundera på vad som egentligen händer

för så här brukar hon inte vara.

Började om igen men då skulle jag gå och hämta Sigrid.

Ja du Sigrid idag får vi tydligen hålla oss i hemmaskogarna, min skitmatte har ingen lust att ut och åka.

Sigrid fick ha overall på sej för att slippa de där enorma snöbollarna som fastnar i hennes päls.

 

Gick mot sjön och kunde vara på fria tassar. Nu är det faktiskt dags att hålla i gång med bus ett tag.

 

Titta så farliga vi är när vi tänker käka upp varandra.

 

Tänkte prova att snörulla Sigrid, med overallen så slipper hon ju snöbollarna. Men Sigrid är ju så förbaskat

snabb så hon hann undan innan jag ens börjat.

 

Kollade av sjön och nu är hela täckt av is, fanns bara lite, lite öppet vatten som säkert har frusit ihop det

också.

 

Sigrid är så ung att hon inte upplevt is. Jag berättade allt jag vet om sån för henne. Matte var mest noga med 

att vi inte skulle gå på den. Enligt henne går man endast på isen när det kört snöskotrar och fyrhjulingar då

kanske den håller.

 

Tog vägen över en liten bro. Sigrid var tveksam om hon skulle gå här men vågra jag så vågar hon. Bra att

hon lyssnar på mej.

 

Hm, här har minsann Rådjur nyss passerat, fast Rådjur tillhör de där asociala typerna som inte alls vill

hälsa och umgås.

 

Sigrid hon hittade stället där Rådjur legat och sovit. Tur att man är hund och får sova inna i sängen istället

för ute i snön.

 

Titta helt plötsligt var vi ute på spårvägen utan att ha behövt passera över läskiga gallerbron. Borde

alltså använda den här vägen oftare.

 

Här blir jag anklagad för att vara en extremt löjlig hund. Jag stirrade på isen, morrade från klospetsarna och

till och med skällde. Det är mycket, mycket sällsynt att jag skäller. Det där jag helt plötsligt ansåg vara

farligt var den där stenen som syns i isen. Kunde väl inte jag veta heller att det var en sten, kunde ha varit

nåt farligt.

 

Bestämde att jag skulle ta med mej Sigrid in i hasselskogen. Hade en massa planer visa henne var Räv bor och 

andra skoj saker.

 

Men så här ska det inte alls se ut här. Vilda grisarna hade levt om ordentligt.

 

Fanns alldeles färska spår av dom och det var nybökat på andra ställen. Eländiga grisar att vara precis

överallt.

 

Slutade så här, vi fastnade i koppel för alldeles nära är det en tät granplantering och det stank av Vild

gris. Kanske låg de och tryckte där inne.

 

Depp. Jag som hade så bra planer och de saboterade de där Vilda grisarna. Fick gå en omväg ut till den

där Dunkvägen för matte ville inte alls passera där de eventuellt låg och vilade. Tycker att nån av dom borde 

ha haft vett att tappa sitt huvud åt mej i alla fall men inte ens det.

 

När vi var på behörigt avstånd så fick vi i alla fall leta godis. Det är en liten utmaning att hitta det i snön.

Men både jag och Sigrid löste det självklart utan problem.

 

Hörru det är lika bra att vi passar på nu för om en stund lär vi vara fångar i kopplen igen. Jo det blev mer

skoj bus en stund.

 

Hoppsan så det kan gå när Sigrid doppar nosen för djupt i snön. Höll på att bli snöbollar av det.

 

Matte hade glömt att smörja mina tassar alltså var jag tvungen att plocka bort en massa onödiga klumpar 

mellan tårna. 

 

Dags att lämna hem Sigrid igen och jag ska gå hem till mej och se om Kattvalps Leya blivit normal.

 

Snälla matte hjälp mej eller skjutsa henne till veterinären! Hon är inte klok och jag begriper inte vad

hon vill!!!

Har fått veta att nu är inte Leya kattvalp längre, nu är hon vuxen och löper för första gången. Det är faktiskt

så att jag får stå ut. Enligt matte så kommer hon att lugna ner sej om några dagar och bli sitt gamla

vanliga jag igen.

På eftermiddagsrundan så ägnade jag mej åt umgänge. Träffade massor med människor jag känner och

en ny hund frallan Einar. Mycket trevligt.

ANNONS

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Omröstning

Nu har jag bloggat i 1 år. Tycker ni att jag ska fortsätta?
 Ja fortsätt
 Nej tråkiga byracka du skulle aldrig börjat
 Gör som du vill, jag tänker inte läsa här igen

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wilmablogghund med Blogkeen
Följ wilmablogghund med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se