Har förstått att matte kan vara extremt virrig, men inte märkt nånting av det.

Tänkte att Sigge kanske överdrev i sin blogg.

I morse var det dags. Hon vaknade gick upp, hann sätta på kaffet och sen brakade det loss.

Var är Kattvalps Leya??Jag tänker bespara er detaljerna om människan som vände upp och ner på allt utan att hitta Kattvalp.

Virrighet och hysteri är bara förnamnet på det som pågick. Hörde en mass aom att hon tagit sej ut, trafik, elaka

människovalpar, elaka hundar, svårt skadad osv osv. Och hur skulle hon kunna förklara för de där

Anders och Madde som var här förra veckan att deras katt var borta. Matte är nåt som kallas fodervärd.

Jag försökte övervaka dentotala paniken och virrigheten vilket inte var det enklaste.

In i sovrummet för nu skulle hon ut och leta, bara på med kläder först.

Då hörs ett avgrundsmorr bakom mörkläggningsgardinerna.Där satt minsann Kattvalps Leya och var sur över min närvaro. Förövrigt skulle hon inte ha kunnat komma ut med mindre än att matte gått i sömnen och släpp ut henne.

Har hört talas om att hon lär gå i sömnen men ännu har det inte hänt.

Friden sänkte sej igen.

Så skulle jag till skogen.

Jaha Sagostigen igen. Trevligt med ett bekant ställe, men jag skulle inte till den del av skogen där jag

varit. Nya ställen igen.

Ny skog igen. Gillar nya skogar finns så mycket roligt att undersöka.

Min nos får minsann jobba hårt, doftar så spännande överallt. Så är det skoj att hoppa över alla fallna träd också. Finns hur mycket sysselsättning som helst i skogarna.

För att inte tala om hur skönt det är att rulla sej och få pälsen full med mossa och barr.

Skulle kollas om det fanns några svampar inför en kommande kurs med blivande svamphundar.

Matte hittade ett par gamla Mandelkremlor. Fick massor med beröm när jag nosade på dom.

Här borde det finnas vatten. Fanns inget vatten var alldeles uttorkat.

Måste komma massor med regn.

Här växer det svampar. Men jag fick inget beröm för dom. Stinkkremlor är tydligen ingenting som man

ska bry sej om.

Alldeles säkert att vi inte ska gå över den fallfärdiga bron? Tydligen var det alldeles säkert för matte påstod 

att den är livsfarlig. Dumt, jag tror det fanns spännande saker på andra sidan.

Titta! Det fanns några små kantareller.

Jag nosade på dom fick massor med beröm och godis.

Så hände detta, jag la mej precis bredvid dom. Lönande sysselsättning för matte blev så glad och jag fick ännu mer beröm och godis.

Börjar förstå att om jag nosar på svamparna och stannar där då blir det väldigt lönande.

Jaha, här var det en gång en bäck. Sigge älskade att hålla på med den och jag hade tänkt prova.

Men inte en droppe vatten i den, får prova när det kommit mängder med regn.

Tillbaka på Sagostigen. Vete sjuttom om jag vill gå över den här bron. Satt nån under den och pratade om

att det klampade på bron. Men jag gick över den och inget hände fick beröm igen.

Jaha ni Fårskallar, er borde jag vilja valla. Men nä struntar i det, har annat att göra.

Gick till fiket och fick en glass. Om man sköter sej i skogen så blir det glass, nu hade jag varit så duktig

med de få svampar som finns så självklart skulle jag ha glass.

Åkte hem och somnade, alla nya saker hela tiden tar på min krafter.

Malmköping är perfekt, affärerna är så hundvänliga. Som Prylaffären med stor godisburk och jag får

alltid så mycket jag vill ha. Har lyckats lära mej den där affärsrundan som Sigge brukade gå.

På torget var det nåt som heter Torgkväll fast det var eftermiddag. En del människor som sålde saker.

Jag träffade flera människor som jag känner och några som jag aldrig träffat men som visste vem jag är.

Några trevliga hundar också.

Jag sover väldigt gott efter mina rundor, nya saker hela tiden.